Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka företeelsen gemensamt värdeskapande i relationen mellan kongressarrangörer och beställarna. En trend är att företag i allt större utsträckning involverar kunden i värdeskapandet. Vi vill undersöka i vilken utsträckning gemensamt värdeskapande förekommer vid skapandet av en kongress och vidare hur det tar sig uttryck i själva skapandeprocessen. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar och skapar förutsättningar för gemensamt värdeskapande?Hur gestaltas gemensamt värdeskapande mellan kongressbyrånoch beställaren?Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med kongressarrangörer och beställare av kongresser.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Studien syftar till att undersöka och analysera flera olika varumärkens möjligheter att samsas i en stor koncern, samt hur man på bästa sätt exponerar dessa varumärken i ett gemensamt showroom.The purpose of the study is to explore and analyze a variety of brands ability to combine in a large group and how to expose these brands the best in a combined showroom..

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

I rapporten undersöks problemställningen ?Hur kan teorin om Gemensam grund och specifikt ?gemensamt avslut? bidra till en ökad förståelse för betydelsen av social interaktion i flexibel undervisning via datorförmedlad kommunikation?? i en fallstudie med fokus på videokonferenssystem vilka används i lärandemiljöer. Resultaten som framkom tydliggjorde att då ett sociotekniskt glapp uppstår tvingas studenterna att skapa alternativa strategier för att kunna uppnå just det här gemensamma avslutet. Därmed uppvisar också resultaten att drivkraften att uppnå gemensamt avslut inte endast är stark vid kommunikation som sker ansikte mot ansikte utan även vid datorförmedlad kommunikation. Fallstudiens resultat kan därmed ses som ett bidrag till grundforskningen i det att betydelsen av att uppnå gemensamt avslut vid datorförmedlad kommunikation uppvisas, vilket också förstärker betydelsen av Clarks (1996) teori om gemensam grund.

Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram.

Forskningen syftar att underlätta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? Entreprenörsmässigt företagande, ? Selektivt nätverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhållning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovärdig och pålitlig uppdragstagare.

Språket verkar i allmänhet gå mot ett gemensamt normspråk. Bengt Nordberg och Eva Sundgren har 1967 respektive 1996 undersökt den morfologiska variationen och förändringen i Eskilstunaspråket. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i dessa två undersökningar kunna ge svar om språkets förändringsprocess 2006. I intervjuform undersöks sju språkliga variabler hos åtta informanter. Slutsatsen är att språket är i förändring och att vi i sinom tid går mot ett gemensamt normspråk.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder.

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett säljerbjudande var: pris, materialkvalité och leveranssäkerhet. Även relationen visade sig vara viktigt då kunderna ansåg att unika produktlösningar som åstadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt värde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgående logistik. Dessa aktiviteter måste alla stödja varandra och organiseras så att de gemensamt skapar högsta möjliga värde för kunden. Vi kom också fram till att leverantörens säljerbjudande kan delas in i två olika kunderbjudande beroende på hur kunden avser använda förpackningen.